♥

Min första kärlek. Vet att det ska komma imorn meen hann ju inte skriva igår så kör på två idag !

Det tror jag blir det lättast på den här listan. Visste först inte vad jag skulle välja som första kärlek. Antingen Oscar Östrberg som är en fortfarande någolunda bra vän, va tsm med honom 4 år när jag va liten. Det skulle nog många kalla första kärlek. Men inte jag. Därimot Jocke en helt underbar kill jag va så otroligt kär i. Så tänkte berätta om honom nu.

Ni som har följt min blogg läng har antagligen hört talas om honom ett antal gånger. Det har gått i omgångar. Såg honom på Gröna lund i maj 2009 när jag va där med Lisa. Vi tyckte han va så otroligt snygg och typ gick runt och stalka honom hela dagen. Till slut va jag modig nog för att fråga om hans nummer. Vi började smsa hur mycket som helst. Och sen träffades vi några gånger. Men började sedan bråka kommer inte ihåg varför.. Men blev sen vänner igen när våra fotbolls lag va på samma fotbollscup men då va jag tsm med en annan kille så det blev inte så mycket med det just då. Men senar på sommaren gjorde jag och min pojkvön slut och jag o jocke fick tillbaka kontakten. Han är nog världens snällaste kille.

Började smsa dygnet runt och prata ung 3 timmar om dagen i telefonen. Träffades också mer och mer. November och december va helt underbart. Det va då jag va så jävla kär i honom. Vi umgick så mycket vi kunde och jag va så jävla lycklig. Men konstigt nog blev vi aldrig tsm. Har aldrig fattat varför och kommer nog aldrig fatta. Det va en konstig kärlek. Något jag inte tror jag kommer känna igen. Men det är väl som man säger. Inget blir som första kärleken. Usch vad jag va kär i honom. Ni vet så där så man känner att man skulle göra vad som helst för personen och tänker på honom hela tiden. Mina kompisar gillar honom också väldigt mycket. Och sa alltid hur bra vi passade ihop. Och det gjord vi kanske. Bråkade ganska mycket men hittade alltid tillbaka till varandara. Även om det ibland kunde ta månader, men det blev alltid vi igen. Sen föra vintern för snart exakt ett år sen började vi bråka.

Hur mycket som helst. Jocke börjad hålla på med en tjej i hans skola. Och först va jag ganska oberrörd. Men efter ung 2 dar att jag hade fått veta det isåg jag hur myckt jag gillade honom och fattade inte vad som had blivit fel. Så jag snackad med honom och fick då veta att han had varit hur kär som helst i mej men inte orkat längre eftrsom han inte förstå att jag kännde likadant och det hade ju i och försej inte jag heller.. Så allt det jag har berätta om här ovan förstod jag inte förens det va försent. Ganska typiskt mej. Alla hade förståt det utom jag. Då trodde jag allt va slut. Men vi fortsate vara vänner men det va nog egentligen mest för vi kännde att vi va tvugna.. För vi träffades knappt, bara några få gånger. Alla fall började vi snacka lite igen slutet av sommar 2010 och jag fick veta att han fortfarande gillade mej.. Och jag som hade suttit och övertalat mej själv hur länge som helst att allt va slut och jag skulle glöma honom. Vi träffades ett par gånger men det blev inget. Fast det fanns kvar känslor mellan oss.

Och det finns det fortfarande och kommer nog finnas länge, men just nu skulle jag aldrig kunna bli tsm med honom. Men man vet aldrig vad som händer.. Säger inte att jag gillar honom som mer än vän, bara att inget är omöjligt. Jag älskar honom så otroligt mycket, fast bara som än vän och kommer nog aldrig glömma honom. Just nu som det är idag vet jag inte hur det är mellan oss. Jag vill ha kontakt med honom men han känner typ att det känns för konstigt nu när jag har pojkvän. Försöker få honom att träffa mej och prata om allt så vi kan gå vidare som barabara vänner. Och kommer fortsätta tills han går med på det. För som det är nu kan jag inte se nån annan än ossi som min pojkvän. Men som Jocke en gång sa till mej. Du är en del av mitt liv nu. Alltså vill jag inte bara släppa dej.


Påminner mej så mycket om dej.